Absolutisten Anka
"Ett långvarigt alkoholintag under tonåren har fått råttor att ta riskfyllda och dåligt genomtänkta beslut när de blivit äldre... – Det har tidigare inte gått att se direkt orsak och verkan bland de studier som gjorts på människor, men med den här djurmodellen är det möjligt att visa sambandet, säger Ilene Bernstein, professor i psykologi och en av forskarna i studien.
Forskarna förklarar skillnaden i råttornas beteende med att tonårshjärnan är känslig och att alkohol sannolikt stör processer i hjärnans utveckling. Vissa områden i hjärnan utvecklas långsamt, till exempel de områden som styr hur vi fattar beslut, och det är en utveckling som fortsätter långt upp i tonåren....
– Det är ingen tvekan om att det sker en prägling vid stor alkoholkonsumtion i unga år, säger Lars Terenius, professor och forskare på alkohol och drogberoende på Karolinska Institutet...
– Det nya med den här studien är att de unga råttornas alkhoholintag hade så långvarig effekt. Studien är mycket intressant och det vore spännande att upprepa den, säger Terenius.
Experimenten kan, enligt forskarna, vara ett led i att försöka förstå hur alkoholintag under tonåren påverkar hjärnans strukturer, och hur det kan leda till felaktiga beslut som i vuxenlivet kan få förödande konsekvenser."
Moderord vill med anledning av ovanstående artikel gratulera råttforskningen!
Dessvärre så har det samband som professor Ilene Bernstein pratar om redan bevisats empiriskt vad gäller människor, såvida inte fru Anka var nykterist under 80-talet.
Tonårsdrickande ger dålig beslutsförmåga
Publicerad: 25 september 2009, 20.18. Senast ändrad: 25 september 2009, 21.01
Alkoholintag under tonåren kan påverka hur vi fattar beslut senare i livet. Åtminstone hos råttor. Det visas i nya och ovanliga försök av amerikanska forskare.
Ett långvarigt alkoholintag under tonåren har fått råttor att ta riskfyllda och dåligt genomtänkta beslut när de blivit äldre. Det menar forskare från Washingtons universitet i Seattle. Och fenomenet kan ha stor relevans för människor.
–Det har tidigare inte gått att se direkt orsak och verkan bland de studier som gjorts på människor, men med den här djurmodellen är det möjligt att visa sambandet, säger Ilene Bernstein, professor i psykologi och en av forskarna i studien.
Tonårsråttor delades in i två grupper. En grupp som fick alkohol och en kontrollgrupp som inte fick någon. Alkoholen serverades som Jell-O Shots, en blandning av alkohol och gel som råttorna gillade. Tillgången på shots var obegränsad och det var helt frivillig att äta den. När råttorna blivit vuxna, och nyktrat till, tränades de i ett belöningssystem med sockerkulor. Det var stor skillnad i hur råttorna agerade. Kontrollgruppen valde uppgifter som gav en liten men säker belöning, medan alkoholråttorna gjorde val med stor risk att inte få någon belöning alls.
Forskarna förklarar skillnaden i råttornas beteende med att tonårshjärnan är känslig och att alkohol sannolikt stör processer i hjärnans utveckling. Vissa områden i hjärnan utvecklas långsamt, till exempel de områden som styr hur vi fattar beslut, och det är en utveckling som fortsätter långt upp i tonåren. I studien kunde forskarna se att dessa sent utvecklade områden i hjärnan påverkades negativt hos de råttor som fått alkohol under tonåren.
–Det är ingen tvekan om att det sker en prägling vid stor alkoholkonsumtion i unga år, säger Lars Terenius, professor och forskare på alkohol och drogberoende på Karolinska Institutet.
–Fler internationella studier visar det finns en koppling mellan alkoholmissbruk och riskbeteende.
–Det nya med den här studien är att de unga råttornas alkhoholintag hade så långvarig effekt. Studien är mycket intressant och det vore spännande att upprepa den, säger Terenius.
Experimenten kan, enligt forskarna, vara ett led i att försöka förstå hur alkoholintag under tonåren påverkar hjärnans strukturer, och hur det kan leda till felaktiga beslut som i vuxenlivet kan få förödande konsekvenser.
–Tonårsdrickande är en epidemi idag och den här forskningen väcker oro för att den unga hjärnan påverkas permanent av alkohol. Det innebär att vi behöver lägga betydligt mer resurser på att förebygga alkohol under ungdomsåren, avslutar Bernstein.
